Månad: Oktober
Namn: Robert Öberg
Klubb: Nacka HI, Parasport
Stockholm Basket har träffat Robert Öberg, verksamhetsansvarig för Nacka Rullstolsbasket som är en person med ett stort engagemang för all idrott.
Det sägs att du brinner för rullstolsbasket, stämmer det?
Absolut, jag älskar spelet och all samvaro runt omkring. Som spelare är väl försvaret det som utmärker mig mest. Även bollhantering och stundom skotten utifrån. Jag är ettrig och ger energi till medspelarna. En skillnad mot ståbasket är att spelarna oftare använder sig av screens för att ta sig till korgen. Det betyder att många gör sitt jobb i det tysta utan att direkt märkas i poängprotokollet. Jag är som medspelare noga med att berömma även dem då de är nödvändiga för att få till det offensiva spel som man vill.
Som ledare är jag en strukturerad och planerad person. Jag är bra på att delegera och följa upp. Viktigt för mig är att satsa både på elitverksamheten men lika mycket värna om bredden. Dessutom är jag en god lyssnare med stort tålamod. Det gäller att förstå sig på de olika individerna i gruppen.
Vad är det för speciellt med rullstolsbasket?
Spelet är ganska likt ståbasket, reglerna är nästan precis likadana med korgen på samma höjd tex. Det finns några extra regler förstås, stegfel hanteras lite annorlunda då man i rulle kan ta med bollen i knät några tag. Det är dock inte så vanligt utan bollen studsas nästan alltid vid sidan av stolen. Skyttet är lite annorlunda också då man inte kan använda benen att ta sats med. Det gäller att vara stark i bålen. Från långt håll använder många två händer eller utnyttjar farten från stolen för att orka fram Det är en kul sport som alltid håller hög fart. De flesta som tittar på blir fascinerade av tempot och kvaliteten. Rulle är en sport där alla kan delta genom ett snillrikt poängsystem. I korthet går det ut på att alla spelare tilldelas klassningspoäng som motsvarar deras handikapp. De med ryggradsbrott, förlamning eller andra svåra skador från 1 poäng. Sedan hela skalan fram till fullt friska som tilldelas 4,5 poäng. Maximalt att ha på planen samtidigt är 14,5 poäng. En knepig situation ibland vid byten eller då kanske någon lågpoängare blir utfoulad. Ett litet pussel för coachen vilket ger en speciell krydda till spelet.
Du pratar mycket om vi och tillsammans när du beskriver sporten?
Allt inom rulle bygger på principen att alla skall kunna vara med och spela. Vi värnar om den goda stämning som finns inom rullstolsbasketen. Det finns inga hinder för att vara med. Unga, gamla, tjejer och killar. Samtliga kan spela i laget. Vår basketguru Gunnar Berglund är 67 år och fortfarande lika vital och minst lika bra som under storhetstiden. Just ålder är inget begrepp vi använder oss av. Sedan har vi vanliga ståbasketspelare som har pajat knät men fortfarande vill uppleva känslan av matchtillfället. Man kan hänga med länge om bara jobb eller familjesituation tillåter. Hos oss i Nacka HI har vi ett elitlag i högsta serien, dessutom nybörjarträning varje måndag. Ett utvecklingslag som tränar dubbla pass i veckan så man kan snabbt hitta rätt nivå om man vill börja. Det finns även andra lag i Stockholmsdistriktet som har breddverksamhet. Nu börjar utomhusbasket bli populärt med spel 3 mot 3. Vår vision är att bli först i Sverige med ett rent damlag, det är många som tränar idag. Jag är en envis person, så jag skall sätta Nacka på kartan i den frågan. Ibland hoppar även de personliga assistenterna in och kör, det är verkligen en sport för alla.
Är rullstolsbasket en dyr sport?
En rullstol som tål matcher har en rejäl ram av titan för att orka med. Den kostar i nypris cirka 50.000 och har en leveranstid på ett halvår. Dessutom krävs reservdelar då det stundtals blir hårt slitage. Det finns också nybörjarstolar för 10.000 som duger bra i början. Nacka HI har dock köpt in ett stort antal stolar för den som vill prova på. Ofta blir det höga transportkostnader då ett lag skall ge sig iväg till match eller turnering. En personbil funkar inte riktigt. Så, ganska dyrt jämfört med ståbasket. Men det finns fonder att söka och vi hjälper gärna till att hitta lämpliga sådana.
Vilken är den största anledningen till att man hamnar i rullstolen?
Det finns alla möjliga sorter av handikapp. Från medfödd skada, muskelsjukdom, trauma eller cancer. Alla varianter till fullt frisk, i stolen är alla lika. Olyckor är tyvärr ganska vanliga i samhället också: MC, Skoter, dykning och arbetsplatsolyckor. Alla som är unga bör tänka sig för, det är helst inte sådana fall vi önskar få fler av. Gemensamt för alla dessa skador är att personen behöver motion och kompisanda. Det kan vi erbjuda i överflöd, jag tycker nog att nästan alla som kommer i kontakt med sporten växer i sitt handikapp. Många hittar en fristad i sin idrott och kan känna en stolthet även i det vanliga livet tack vare framgång på planen. En social plattform behöver de allra flesta, vi är som en stor familj.
Rullstolsbasketen önskar en större rekrytering men det är tyvärr svårt, underlaget är ibland klent. Många nyskadade når vi inte ut till. Sjukhusen har sekretess även om sporten skulle göra stor nytta för deras patienter. Vi försöker sprida vårt budskap via rehab-centers och annonsering. Det är viktigt att sjukvården peppar patienter att söka sig till idrotten tycker jag.
Hur är jargongen i omklädningsrummet, kan man skoja om sitt handikapp?
Som i alla idrottslag är stämningen rå men hjärtlig. Det är tuffa tag under match men efteråt är det alltid glatt och sportsligt. Ibland på träningarna kan det bli lite hårda ord och då får man stundtals vara kurator. Förklara att det inte var så allvarligt menat utan att känslorna tog överhand i stundens hetta. Många som har ett handikapp har tidigare upplevt mobbing och kanske svårt att få jobb. Då känns det bra med en miljö där man hör hemma och kan skoja om allt möjligt. Ibland får man vara psykolog som ledare och förstås vara noggrann med vad som är okej. Precis som i andra föreningar så gäller det att vara tydlig och använda det sunda förnuftet. För oss är det viktigt att det sociala fungerar. En bra och homogen grupp ger dessutom oftast bättre resultat på banan. Vi har ju märkt att psykiskt och fysiskt välmående gör att en person växer som individ.
Har vi för få handikappade (med tanke på sporten)?
Ja och nej. Vi har för liten tillväxt egentligen. Jag skulle vilja nå ut till fler och kunna fylla på med tre, fyra nya spelare i vårt elitlag varje år. Nu blir det känsligt när några försvinner. En del ut i proffslivet eller av familjeskäl. Jag skulle önska att vi fick tillgång till fler nyskadade. Numera finns ju inga skolor för handikappade utan allt är integrerat i den kommunala verksamheten. Då blir det svårt att nå ut för oss. Vi försöker finnas via events, på ungdomsgårdar eller Nacka kommuns hemsidor. Det är viktigt att vi gör våra arrangemang på lagom nivå. Hellre lite småskaligt och med bra kvalitet än för vidlyftiga planer.
Hur mår rullstolsbasketen i vårt land?
I utlandet och framförallt i södra Europa är sporten mycket större med proffsligor i många länder. I Turkiet tex kan man bli ett känt namn och få bra betalt genom att göra karriär i rullstolsbasket. Några av anledningarna till att det går lättare att rekrytera där är krigsskador och en hälsovård som kanske inte är helt på vår nivå. Det är förstås inget att sträva efter. Vi har ett landslag som kämpar hårt just nu. Sverige var en stormakt förr men har nu åkt ur A-gruppen i EM och behöver ta några kliv för att kunna kvalificera sig till Paralympics. För några helger sedan ordnade förbundet ett landslagsläger där spelare, domare och ledare var närvarande. Det märks att något stort är på gång nu och jag hoppas att vi vänder trenden. Nacka HI hade några spelare på plats och det är märkbart att de har gått stärkta ur den helgen. Deras självförtroende smittar av sig på våra träningar så det blir mycket spännande att seriespelet drar igång i helgen.
I vintras gick en film om rullstolsrugby: USA mot Canada, några riktigt tuffa grabbar. Vad är skillnaden mellan era sporter?
De spelarna har lite större handikapp och inga friska deltagare är tillåtna. Anledningen är att det skulle bli för stora krafter när de smäller ihop i duellerna. Basketen är mer skonsam och bättre lämpad för nybörjare. Samarbetet med andra sporter är viktigt så att vi inte tar medlemmar för varandra utan försöker att växa tillsammans. I vår förening finns många sporter representerade så att alla kan hitta och fullfölja sin passion. Att se glädjen hos spelarna är gemensamt inom all idrott och den belöning jag som ledare får för alla ideella timmar som läggs ned.
Kan du berätta lite om Nacka Games?
För nio år sedan startade Nacka HI detta event som genomförs i september. En perfekt tid på året då Lundaspelen avgörs vid nyår och Basketfestivalen i maj. Alla dessa har rullstolsbasket för utvecklingslag på programmet. I Nacka Games vänder vi oss dock till alla våra sektioner: boccia, innebandy, rugby, kälkhockey och simning. Det har blivit en stor succé och vi har deltagare från hela landet. Även ett norskt och ett finskt lag. Ganska korta matcher där vi får mycket tid att umgås tillsammans, familjekänslan är viktig i vår idrott. Vi har funnit ett vinnande koncept och jobbar redan på nästa års evenemang.
Om jag skulle bli intresserad av att testa rullstolsbasket, var hittar jag information?
Den mesta infon finns förstås på internet om man surfar lite. Nacka HI har en bra hemsida och på SBBF (Svenska Basketförbundet) finns en länk till vårt spel i högsta serien. stockholmbasket.se är en annan trevlig hemsida där rulle finns representerat. Vi anordnar ofta företagsevents eller möhippor. Alla lämnar positiva omdömen och en del blir sugna att pröva på riktigt efteråt. Förhoppningsvis ger alla kanaler ringar på vattnet så att de i behov av träning söker sig till oss. Vi välkomnar alla till en härlig sport.
Vi på Stockholm Basket önskar Robert lycka till under säsongen, hoppas att hans engagerade sätt och lättsamma inställning smittar av sig till våra läsare.
Intervju och text: Patrick Montgomery