Månadens Profil heter Kassim Nagwere

Basketspelaren som blev barnrättshjälte!

Genom sitt engagemang att engagera andra så tilldelades i år Kassim Nagwere, 28 ett pris av Stiftelsen Reach for Change. Kassim driver föreningen Drömstort, som verkar för att motivera ungdomar att bli aktiva och tro på sig själva. Genom föreläsningar, workshops, läxhjälp, idrott och kulturverksamheter så är han med och fostrar nya ledare in i föreningslivet. Med detta har Kassim skapat en plattform för unga människor som behöver stöttning och motivation att tro på sina drömmar.

Jag träffar Kassim i Globens köpcentrum en solig förmiddag där vi slår oss ner på ett café. Utan tid och rum för att skapa utrymme för kallprat så skapas direkt en intressant och intensiv konversation kopplat till basket och dess närvaro i Stockholms förorter. Hur viktig spontanbasketen är i dessa områden, inte minst alla basketplaner, och absolut inte minst hur dessa har präglat många unga individers uppväxt oavsett om man spelat basket i en förening eller inte, så har basketsporten på något sätt satt sina spår i många barndomsminnen. Dessa basketplaner runt om i Stockholm har varit och är onekligen en självklar mötesplats, och utgångspunkt i många möten mellan unga människor.

”Hur betydande är dessa platser” och ”hur kan basket verka för att vara ett verktyg i det sociala sammanhanget” är frågeställningar som vår dialog med stor entusiasm skapar tankeutbyten och känslor kring.

På vilket sätt är basket ett verktyg i verksamheten du bedriver och hur bidrar basketsporten till ökat engagemang bland unga?

I föreningen Drömstort så har vi spontanbasket på kvällarna, många 3×3 turneringar och tävlingar, och ungdomar tycker om att tävla och så vidare. Det är ganska enkelt, folk tycker om att skjuta, det är en rolig sport att kolla på och så är det väldigt passande då vi i Drömstort handleder projekt och events tillsammans med exempelvis kommuner och då ordnar fram en basketkorg till olika områden. Det är rätt enkelt att bygga upp en basketplan och köra. Där får våra ungdomar möjlighet att vara funktionärer och ta ansvar för domare samt att hjälpa till under alla turneringar genom att vara ledare.

Så barn och unga är med i hela processen från början till slut i varje enskilt event?

Exakt, dom är med i hela processen och i planeringen. Vi använder basket som ett verktyg för att ge våra medlemmar ledarerfarenhet.

Hur upplever du basketintresset bland barn och unga i din vardag?

Det är ganska stort, alla barn som jag träffar känner till basket och de flesta tycker att det är kul att komma och skjuta mot korgen och dom vet och känner ofta till någon spelare. Jag tror att de flesta tycker att basket är ganska coolt och enkelt att spela.

Engagemang och glöd i en verksamhet baseras i grunden på ett personligt engagemang, hur implementerar och sprider du detta bland unga idag?

I vår förening utgår vi oftast från drömmar, jag försöker alltid hitta deras dröm, sedan sätter vi upp mål tillsammans och hur dom ska kunna nå målen. På så sätt hittar jag glöden som dom behöver och ha och som jag kan använda för att dom ska tända till. Vi hittar också gemensamma mål som kan sammanfatta gruppens drömmar men även individuella mål som gör så att dom kan uppnå saker dom vill göra. Det måste inte alltid handla om just basket, det kan vara något helt annat, men vi använder just träningsvilja, disciplin och rutiner för att nå sina mål som man sen även kan använda i alla andra sammanhang.

Man talar ofta om att basket är världens mest jämställda idrott, men hur verkar basket för ökad trygghet och integration enligt din mening?

Jag känner att basketen oftast pratar om demokrati och jämställdhet, vara öppen för alla och man vill att spelare ska kunna spela så länge som möjligt. Det är inte så mycket snack om just elitsatsning utan man försöker istället få med många olika människor. Alla dessa frågor kommer upp nästan hela tiden i allt man gör, så om man varit med ett tag som jag har, så börjar det sitta i ryggmärgen. Sen är det hur grymt som helst att det nästan är lika många killar och tjejer som spelar basket även om jag också har märkt att folk från socioekonomiskt svaga områden haft lite svårare att komma med och utöva basket. Till exempel hade jag själv tur, en anledning till att jag spelar basket och inte fotboll är att i fotbollen var jag tvungen att betala medlemsavgifter men i basket gick det tre år innan jag blev tvungen att betala min första medlemsavgift. Jag tror att det hämmar ganska många från socioekonomiskt svaga områden att ens börja spela eller att fortsätta spela.

Hur jobbar Drömstort med att få andra verksamheter att använda basket som ett verktyg för ökat engagemang och för en meningsfull fritid bland barn och unga?

Drömstort jobbar väldigt mycket med kommuner och andra verksamheter på loven. Hagsätradagen, Olympic Day och andra events där vi bidrar med prova-på-verksamhet i form av basket. Vi har många turneringar utomhus och även i innerstaden då staden stänger ner biltrafiken på vissa bilvägar så vi kan vara där med våra basketkorgar.

Hur tycker du våra basketföreningar, som dagligen är i möte med barn och ungdomar, bör jobba med dessa frågor?

Mitt tips skulle vara att anordna fler utbildningar i samband med saker som ungdomar tycker om att göra, det måste vara verksamhet som lockar. Det behöver inte alltid vara basket utan det kan handla om att till exempel skapa diskussionsforum kring någonting som är aktuellt.

Slutligen, det går att läsa om en dialog du haft med statsminister Stefan Lövén kring hur basketen kan bidra till ökad integration, vad var hans input och tankar kring det?

Han uttryckte att det basketen gör är bra och att fler organisationer borde gå i dom fotspåren, sen sa han inte så mycket mer detaljerat än så.

Oavsett hur många eldsjälar som fått sina lågor släckta genom förlorade drömmar, så finns det vissa individer i vårt land som genom en gnista lyckats skapa en vådeld av hopp och ett engagemang för att fortsätta drömma stort. Kassim och många andra drivande krafter är nyckelspelare och de är levande bevis för att sista chansen aldrig tar slut. För att, oavsett hur mycket drömmar som existerar i våra områden, som är eller upplevs vara, ”utanför”, så är dessa drömmar i centrum för det mest koncentrerade elementet vi varje dag eftersträvar. Att våga tro på våra drömmar, och att drömma stort!

/David Gerges, Föreningskoordinator Stockholm Basket