Så är den då över, årets upplaga av Bartonclinic. Det var fjärde gången den genomfördes i sin nuvarande form. Starten var dock en mindre clinic som ägde rum 2013 i Högdalen, då det blev uppenbart att det fanns ett behov av den typen av sammankomster på regelbunden basis. Idén är ju att genomföra kvalitativa clinics för coacher med hög nivå på föreläsarna, företrädesvis internationellt etablerade namn.
Bartonclinic har från starten växt och dess ställning förstärkts. Numera fungerar den som godkänd fortbildning för tränare steg 3 och 4. Därför samlar clinicen också stora delar av den svenska coachkåren, från landslagledare till ungdomstränare. Bartonclinic har enkelt etablerat som som en institution i svensk basket och blivit det evenmang under året som samlar flest coacher vid ett och samma tillfälle.
Sedan början har Stockholm Basket stått som arrangör av clinicen och hälften av coacherna representerar föreningar i Stockholmsdistriktet, men deltagarna kommer från alla håll och kanter. I vimlet av coacher den här gången kunde man t ex skymta ett stort antal ligacoacher, bland dem guldtränaren från Luleå BC, Peter Öqvist, den månfaldige SM-vinnaren på damsidan, Jens Tillman, men också Finlands damlandslagscoach Pekka Salminen, som tillbringade flera år i Solna Vikings och deras herrlag. Bartonclinic är nämligen inte en helt svensk tilldragelse, utan attraherar intresse även från utlandet. Bland de 280 deltagarna som var på plats i Fryshuset 9-11 juni, fanns förutom svenskar även deltagare från Finland, Norge, Danmark, Estland och Rumänien. Anmälningar hade också kommit in från så långväga ställen som Egypten, Förenade Arabemiraten och Nigeria.
Initiativtagare till clinicen är som namnet antyder Charles Barton, den så erfarne coachen som ursprungligen kom till Sverige som spelare. Stockholm Basket svarar dock för alla praktiska arrangemangsfrågor, där Barton, men också SBBF genom sina respektive internationella kontakter, hjälper till med föreläsarkontakter. Barton har dock hela tiden tagit aktiv del i genomförandena av clinicen och leder dem på plats.
Föreläsarna i denna upplaga av clinicen var Dirk Bauermann, den tyske coachen som radat upp tyska mästerskap men också coachat i Euroleague och varit förbundskapten för flera landslag, amerikanen Chris Capko, assisterande coach på University och Southern California, specialiserad på individuell spelarutveckling, samt den svenske fystränaren och förre ligaspelaren Yasin Merzoug. Huvudnumret var dock den amerikanske collegecoachen Geno Auriemma, vars deltagande hade säkrats med hjälp av Lena Wallin-Kantzy på SBBF.
Auriemma har ju blivit en legend under sin livstid och med sitt UConn, som han varit trogen sedan 1985, vunnit fler matcher och fler nationella mästerskap (elva) än någon annan coach inom collegebasketen, men också lett det amerikanska damlandslaget till två VM- och två OS-guld. Han är nog den föreläsare med mest lyskraft som varit på någon Bartonclinic och ingen av deltagarna lämnade evenemanget besviken eller oberörd. Inte bara för att Auriemma verkligen bjöd på sig själv och tog sig tid för alla. Han visade sig också vara en verkligt erfaren och underhållande föreläsare med glimten i ögat.
Auriemma hade stora delar av det svenska damlandslag som skall åka till Universiaden som träningsgrupp, och visade främst delar av UConns anfallsspel och metoder han använder i sin träning, men blandade det med berättelser och anekdoter från sin mångåriga coacherfarenhet. Han fokuserade mycket på enkelhet och faktiskt ganska traditionella metoder och drillar, men med stora krav när det gäller utförande och intensitet.
Han är i grund och botten inget speltekniskt snille och ger sig heller inte för att vara det, utan har byggt upp sitt framgångsrika program på UConn mer på att noggrant välja ut de spelare han vill ha till sitt lag, och jobbar med ett relationsbaserat ledarskap med högst ställda förväntningar på spelarna vad gäller fokus på uppgiften, såväl på planen som i studierna.
Förutom de pass som Geno Auriemma genomförde behandlade övriga föreläsare under clinicen saker som skott, man-man försvar, screensättning, användande av screens i anfallsspelet, transition, individuell utveckling, skadeförebyggande åtgärder och fysisk utveckling. Det fanns något för alla på Bartonclinic, oavsett vilken nivå deltagarna coachar på. Alla har naturligtvis inte glädje av allt, eftersom spridningen bland deltagarna är så stor. Men clinics handlar sällan om att allt passar för alla, och inte ens faller alla i smaken. Men det handlar mer om att få intryck, synpunkter och inblickar i metoder som andra använder sig av för att på så sätt berika den egna coachgärningen. Inte minst ger ett så stort arrangemang som Bartonclinic tillfälle att umgås med likasinnade, att få impulser och utbyta erfarenheter.
Så var det onekligen på årets upplaga av Barton clinic och ett är säkert: arrangemanget återkommer nästa år.